Jag är inte i tillberga nå mer, jag o nåra fler skulle cykla hem, jag va asrädd men alla fall, när vi kommer till början av vägen till hökåsen då ser vi nått som glöder, jag ba: shhhiit det står nån där, sen när vi e asnära då börjar han ropa ba:hjälp mig ni bländar mig. Vi vände fort som fan och tillbaka in i tillberga och då såg vi inte han så vi tog det chil, men sen en bit efter så börjar han typ jaga oss, han cykla asfort, så då cyjla vi till nåra där borta bl.a hannes,oskar och putte, dom ba det är lugnt vi är här, jag grät casse grät typ och nästan ida. Sen kommer han dit, men det visade sig att det var idas asfulla granne som typ var narkotikapåverkad verka de som. men vi va srädda så johannas pappa fick komma och hämta oss med sin cykel asså han mötte oss. Jag är fortfarande skakis. Kommer aldrig mer cykla hem från tillberga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar